Det är juni 2020. Samtidigt som en stor del av världen håller sig inomhus med hot om kraftiga coronasanktioner tillåts en grupp ägna sig åt omfattande demonstrationer och kravaller världen runt. Black Lives Matter. För att hedra denna grupp publicerar Keir Starmer en bild på Xitter där han går ner på knä för att visa sitt stöd. Då är han oppositionsledare för Labour UK, idag är han premiärminister.
När delar England återigen drabbas av demonstrationer och kravaller drygt 4 år senare står samma Keir Starmer i tv och fördömer de inblandade och deras handlingar som han kallar “far-right thuggery”. Skillnaden denna gång är det är tre unga flickor som blivit knivmördad av en infödd rwandier. Och de som protesterar är vita engelsmän (härefter kallade engelsmän).
#TwoTierKeir
På Xitter kallas han nu för TwoTierKeir, en anspelning på det tvådelade rättssystem som kritiker menar existerar i England.
Det handlar om att systemet reagerar olika på liknande händelser beroende på vilken grupp det rör sig om. Som illustrerats ovan går samme man ner på knä för en dokumenterat våldsam rörelse (BLM) för att sedan ,när det är vita som demonstrerar våldsamt, kräva full mobilisering av rättsapparaten för att slå ner på dem.
Detta fenomen påminner om anarkotyranni
Begreppet myntades av Samuel Francis 1992 och kom att syfta till det förhållande staten har till sin befolkning och de olika grupper som utgör befolkningen. Begreppet beskriver den anarki som råder i vårt sociala klimat idag, med en skenande brottslighet som staten inte vill – eller kan – få bukt med men begreppet beskriver också det tyranniska förhållningssätt som staten har till den laglydiga och relativt lättkontrollerade delen av befolkningen, den befolkning som med tyrannens förtryck måste tystas för att inte avslöja den sociala anarki som egentligen råder och systemets totala misslyckande.
I väst finns idag kelgrisar och styvbarn. Minoriteter ges positiv särbehandling i arbetsliv och studier. Att detta spillt över även på rättsväsendet är en naturlig utveckling.
Exemplen på olikbehandling är omfattande.I en intressant sammanställning på Xitter lyfts nutida exempel fram vilket styrker att detta inte handlar om att enbart göra en jämförelse som gynnar en viss agenda.
Bara för ca tre veckor sedan skakades ett område i Leeds, Harehill, av omfattande våldsamma kravaller när socialtjänst och polis verkställde ett omhändertagande av ett romskt barn. Slutresultatet blev att barnet lämnades tillbaka med motiveringen från familjedomstolen att det var “viktigt att kyla ned stämningen”. Att detta kommer påverka framtida insatser är uppenbart,
Ett uppmärksammat ingripande där en muslimsk man knäckt näsan på en kvinnlig polis slutade med att den manliga polisen som ingrep har blivit arbetsbefriad p.g.a. övervåld (båda poliserna vita).
Detta kan vi kontrastera till de våldsamma BLM-protesterna 2020 där 27 poliser blev skadade i England. Grupper tilläts marschera i militärliknande uniformer trots att detta är uttryckligen förbjudit enligt brittisk lag. I Sverige ledde en BLM-protest i Göteborg till en massplundring i köpcentrumet Nordstan där 36 personer kom att åtalas. Vi förärades också denna ikoniska bild på när en ung blond poliskvinna gick ner på knä, höll näven i vädret och sedermera också en skylt med “White silence is violence” samt började storböla.
I flera stora medier (SVT, Aftonbladet) hyllades kvinnan för att hon “avväpnade den hätska stämnigen” samt att “protesterna omvandlades till ett kramkalas”.
Den svenska rapporteringen i de etablerade medierna har varit typiskt ensidig där stort fokus legat på att fel information om gärningsmannen spreds initialt (att han skulle varit en flykting med muslimsk bakgrund istället för en rwandier som kommer från en kristen familj född i England). Man lyfte även fram Xitters ägare Elon Musk som någon slags portalfigur i och med att vissa felaktiga uppgifter spridits på hans plattform. Av de våldsamma demonstrationerna nämns i regel endast de som utförts av engelsmän, DN går till och med så långt som att bildsätta en artikel om “högerextremt våld” men en bild på muslimer med påkar vilket Jörgen Huitfeldt på Kvartal påpekar.
Bland vänstern i England, ex tidskriften The Guardian, har man tidigare använt begreppet “two-tier policing” för att beskriva hur kvinnor och minoriteter behandlas negativt. Men när begreppet används för att beskriva hur vita män kan råkat ut för samma sak så går tidskriften ut och menar att begreppet är “en myt".
Xitters “community notes” var inte sena på bollen.
Samtidigt som premiärministern kallat engelsmännen för “slödder” och lovat hårdare tag har vän av ordning noterat en frånvaro av poliser när muslimer sprungit runt med påkar, misshandlat engelsmän och skrikit allah akbar. Detta ges en förklaring när en polischef för West Midland, Birmingham, i en intervju medger att man för intensiva dialoger med “community leaders” i syfte att dessa grupper ska “självpolisa” utan inblandning från staten. Det är värt att lyssna på intervjun för att notera underdånigheten i polischefens inställning. Han talar om att “leverera rätt sorts polisinsats” som om det vore ett kundpaket som såldes. Han beskriver potentiella våldsdemonstranter med påkar och machetes som “partners”. När han får frågan av en något konfunderad reporter om han hade gjort samma sak om det var EDL (English Defence League) väljer han att inte svara. En annan polischef i samma område valde att publicera ett videomeddelande där han bland annat talar arabiska. Återigen kontrasterar vi mot vad premiärminister Starmer sagt om att använda “polisens fulla kraft” för att arrestera och döma engelsmän som protesterar.
Hundratals arresteringar har utförts, bilder och namn som publicerats ger bilden av att det rör sig om primärt engelsmän och/eller folk som befunnit sig i de kretsarna. Exempelvis en man som stod utanför ett asylcentrum och skrek på polisen blev dömd till över två års fängelse. Till detta har videor och information publicerats om att folk arresteras i deras hem för att de skrivit kritiskt i sociala medier. Polisen har gått ut med att de övervakar folks aktiviteter på nätet och kommer att göra fler ingripanden.
Ledarlösa protester
Mycket har gjorts av Tommy Robinsons roll i detta men den får anses vara perifer. Han har under protesterna varit på semester utomlands. Han är överlag en “joker” i leken och sedan länge inte någon egentlig kraft i brittisk politik, snarast ett namn som slängs runt som ett invektiv. Sanningen är att dessa protester saknar tydliga ledarfigurer vilket också är en anledning till varför de inte kommer att vara särskilt länge till.
En som dock får anses tala för vanliga engelsmän är partiledaren för Reform UK, Nigel Farage. I ett tal lyfter han fram vikten av att förstå de bakomliggande orsakerna till engelsmäns missnöje. Det handlar inte om falsk information som spridits, det är heller inte bara begränsat till de fruktansvärda morden på tre unga vita flickor. Det handlar om ett i grunden långvarigt missnöje med migrationspolitiken, med massövergrepp på minderåriga engelska flickor utförda av pakistanska våldtäktsligor som dolts av myndigheter, polis och media, och som pågår till denna dag. Om folkutbytet som folk kan iaktta, om det tvådelade rättssystemet som blev uppenbart under BLM-protesterna. Och som kan bevittnas just nu.
Farage tar avstånd från våldet men kräver samtidigt att man inte bara svarar på symtomen utan tar itu med de bakomliggande orsakerna: Ett upphörande av massinvandringen och folkutbytet, att invandrare inte ska få fördelar på bostadsmarknaden och att alla polischefer i landet ska samlas och lova att upphöra med “two-tier policing”. Här är det intressant att Farage kommer med tydliga krav för en förhandling och inte endast uppmanar på ett slut på våldsamheterna.
I denna artikel har jag inte som ambition om att recensera de demonstrationer som ägt rum eller de inblandades ageranden. Syftet här är att klargöra och visa på den dubbelhet som existerar i Englands rättssystem och som vi kan iaktta i många västliga länder idag. Där ursprungsbefolkningen till och med behandlas sämre än de nytillkomna utlänningarna.
Rörande inblandade parters agerande och de bakomliggande orsakerna till varför en stat vänder sig mot sin egen befolkning är detta något jag kommer utveckla i min podcast Vita Pillret och avsnitt #293 som publiceras inom kort.